#Hashtagskolan, del 1

I förra inlägget nämnde vi lite kort hur gränserna mellan de olika sociala medierna har blivit luddigare – något som delvis lett till hashtagens spridning. Hur många har inte läst ett inlägg på Facebook med både användarnamns-tags (@namn) och hashtag i? Men, vad är egentligen en hashtag och var kommer den ifrån?

Som tidigare nämnt är hashtags nyckelord, kategorier eller stämplar på inlägg som läggs upp för att användare lättare ska kunna hitta det som intresserar just dem, samtidigt som den förenklar budskapsformuleringen för den som skriver. En hashtag har i denna mening därför en informativ och beskrivande funktion, men den kan också ta an andra uppgifter, beroende på var den används. I det här inlägget kommer vi att gå igenom dess funktion på Twitter.

Då Twitter är ett medium som består av tweets (uppdateringar) och inte har samma kommentarsfunktion som exempelvis Facebook, så blir #hashtags lite av din bästa vän. Om du glömmer en #hashtag förlorar din tweet sin sökbarhet och ingen kommer att hitta den, förutom den personen du ”taggar” (nämner i tweeten). Detta betyder att när du svarar på inlägg blir hashtagen väsentlig för att de som följer diskussionen ska kunna se ditt svar. Exempel på en Twitter-konversation:

@användarnamn1: Vilket #seminarium på #Almedalsveckan ser ni mest framemot?
@användarnamn2: Den om #hållbarhet @användarnamn1 #seminarium #Almedalsveckan
@användarnamn3: alla #seminarium om #ekonomi på #Almedalsveckan @användarnamn1

Du gör med andra ord en egen tweet som du sedan riktar till en användare. Men för att andra som deltar i konversationen ska se det du skriver måste du behålla den ursprungliga hashtagen; för även om du kan tagga alla som deltar växer ofta antalet snabbt och hastigt. Hashtagen gör därmed det enklare för de intresserade att själva följa konversationen eller hoppa in i den.

I nästa inlägg: Instagram och hashtags

/Johanna Järvstråt